Vardaga

Riskfritt att sparka medarbetare inom privata välfärdsföretag

I lokal media såsom TÅ och SR Västernorrland har det talats mycket om att anställda inom vården inte vågar berätta om missförhållanden. Med anledning av att allt fokus hamnade på den offentliga välfärden där det finns lagligt meddelarskydd ville vi V Sollefteå korrigera bilden och peka på problematiken med avsaknad av meddelarfrihet i privata vårdföretag.

 

Här följer insändaren som publicerades i TÅ 30 april:

Riskfritt att sparka medarbetare inom privata välfärdsföretag

Minns ni Caremaskandalerna? Namnet som blev så belastat att man bytte namn till Vardaga. Caremaskandalerna skulle inte ha blivit kända om inte vårdpersonal kontaktat media och berättat om vanvård och felbehandlingar. Medarbetarna som satte lojaliteten till patienterna före företaget fick ofta sparken. Vårdföretagen har enligt lagen rätt att sparka medarbetare som pratat med media om sådant som påverkar deras konkurrenskraft negativt, till exempel en vårdskandal.

Offentlig verksamhet omfattas av meddelarfrihet. Där kan chefer eller andra ansvariga straffas om de på något sätt särbehandlar anställda som avslöjat missförhållanden eller om de efterforskar vem som talat med media. Detta följs inte alltid men lagen kan användas av anställda mot okunniga chefer.

Den statliga utredningen kom i december 2013 fram till att det behövs ett stärkt meddelarskydd för privata verksamheter som omfattar vård, skola och omsorg. Kommer utredningens förslag att bli verklighet? Friskolornas riksförbund är kritiska till utredningen och Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarförening, menar att meddelarskydd är en ”fara” för privat sektor.

Meddelarskyddet är inte annat än yttrandefrihet på arbetsplatsen. Det måste vara en rättighet både för offentliganställda såväl som för privatanställda inom välfärden.

Anders Malmros

Karin Petré

Vänsterpartiet Sollefteå

Frihandel på demokratiska villkor, tack

Handel mellan länder har gjort livet lättare på många sätt. Vi kan njuta av saker som kommer långt bort från oss som bananer och platt-TV. Saker som vi av olika skäl har svårt att framställa på egen hand här i Sverige. Frihandel kan vara olika åtgärder för att förenkla varuutbytet mellan länder. Välmotiverade frihandelsåtgärder kan vara att tullavgifter sänks eller så kallad standardisering av produkter.

EU och USA förhandlar nu om ett frihandelsavtal, det så kallade TTIP-avtalet. Det kommer bland annat ingå ett så kallat investeringsskydd i avtalet. Det innebär att företag skall kunna stämma stater om staterna ändrar lagar och regler så att vinsterna blir mindre. Om ett land t ex upptäcker att ett ämne är giftigt och vill förbjuda det, blir det skattebetalarna som får betala företaget för utebliven vinst. Ett exempel som kan ligga närmare i tiden är frågan om vinster i välfärden. En majoritet av svenskarna vill förbjuda det. Men om vi skulle göra det så skulle det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Carema/Vardaga att få mindre vinster än vad de planerade när de investerade. De skulle då kunna stämma Sverige. Investeringsskyddet innebär att storföretagens vinst överordnas demokratin.

Det finns exempel på hur illa det kan gå. När Slovakien ville bli av med vinstintresset i sin sjukförsäkring så stämdes de av ett holländskt försäkringsbolag, och bolaget vann. När Australien ville begränsa rökning blev de stämda av Philip Morris. Vattenfall har stämt Tyskland eftersom de vill avskaffa kärnkraften. Det här avtalet skulle öppna upp för de amerikanska storföretagen att stämma svenska skattebetalare och det får vi inte gå med på!

Vänsterpartiet är det enda partiet i EU-valet som tagit ställning emot TTIP-avtalet.

Anders Malmros

Amanda Häggkvist

Marcus Forssman

Vänsterpartiet Sollefteå